Kl. 10.20

... var vi skogen. Den bästa av skogar. Min favoritskog och jag tänker inte säga vart den ligger. Nu blir ju matte och husse alldeles för trötta av att plumsa inne i skogen så jag får nöja mig med skoterspår och vägar.

Matte går ibland och stirrar i backen och säger saker i stil med "här har det sprungit en hare" eller "här har det gått någon med hund" och så stirrar hon lite till i spåret och säger "hm måste varit igår, ser så ut".
Jag tänker, kom med nått nytt. Hon vet ju inga detaljer och ibland har hon hur fel som helst. Skulle jag bara kunna prata kunde jag berätta att det var en hundfarbror på 7 år, förmodligen en spets, och ganska mäktig.
Sen tiden, igååår, jag vet att det var kl. 13.53 så det så.

Sen gick dom och var alldeles glada för att solen sken däruppe, för nere där vi var syntes den då inte.
Om ni ser på filmen, hör ni hur det knarrar under mattes skor, -15 var det.